Plötsligt så tvärvaknar man av minsta lilla gny och far upp och kollar så att allt är väl. Oftast är det ju bara någon som rullat av valphögen och hamnat nedanför. Lilla sjuan har våldsamma röstresurser!!

     Vi fick flytta valplådan till ett hörn som Varga talade om att hon ville ligga i. Så nu har hon tre väggar runt lådan och jag har ställt en gungstol framför så mycket mer skyddat än så kan det ju inte bli. Men hon är nöjd och belåten.

     Hera är så till sig över valparna att hon ligger en halvmeter från valplådan på klorna liksom, redo vid minsta pip. Hon vägrar att vara ute i hundgården, skäller oavbrutet tills vi tar in henne igen! Hon som brukar gilla att vara där hela dagarna.

     Frost är också allert, tittar förundrat på de små krypen, husse höll fram en av dem så att han fick kolla riktigt ordentligt. I går kröp han ner och låg med Varga i valplådan en stund, men när det började pipa alldeles förfärligt så reste han sig och gick.

     Sanja är ute på prov hos en tjej som verkar underbart bra som hundmatte. André levererade henne i går och det är lite tomt. Vi hoppas verkligen att det fungerar så att hon får ett bra hem. Hennes nya matte har lång erfarenhet av hundar och även problemhundar. Hon är kolugn och verkar insatt i allt som vi berättat om. Hon har en dotter i övre tonåren så bättre kan det knappast bli. Frost och Hera försöker ta över vaktandet när det kommer någon i dörren här, innan var det Sanja som stod för det. Gäller att hänga med här så de inte får för sig att det är ok att tokskälla.

     Idag har jag kollar könet på alla valpisarna ordentligt, det är fyra pojkar och tre töser. Alla är goa och runda och har mjölkmagar. Jag skulle kunna bli sittande i valplådan i timmar med en av dem sovande i famnen så man känner den där lilla andedräkten virvla mot armen! De är underbara. Det är en ren glädje att få uppleva en valpkull också, även om det säkert blir en massa mera jobb än med kattungar...