Vi har varit ute och lekt med valparna hela dagen och fram till klockan 21.00 i kväll. Det är ju sista natten alla är här, utom Silver då som redan flyttat. Så sorgligt och vi har fotat alla mest hela tiden. Tur att det inte är film man använt, utan digitalkamera. Lägger in badbilder från dagen, de tränar på lerinpackning och börjar komma sig, men ännu är det en bit kvar ;). Njut särskilt av den sista bilden, en underbar hoppstudie!

... en sådan hade vi i går! Först var det valpköpare här och hälsade på sina valpar och sedan kom en granne och hjälpte till att befria mig från en del växter i växthuset som jag har alldeles för mycket av, som vanligt. Sedan jagade vi valpar och så jagade vi valpar och så jagade vi valpar! De far fram som små krokodiler över hela tomten, smakar, tuggar och gräver i allt. Jag kommer att få en herrans massa krolliljebäbbar nästa vår, om de ens överlever - hihi!

     Solen har varit framme ända till nu och det har varit riktigt varmt och skönt ute, men nu hopar sig molnen. Jag har klippt plommoträdet och valparna har släpat runt riset och roat sig kungligt.

     Jag ska gå upp och mata Maxis skogskatter i eftermiddag och då ska jag ta med kameran och se om jag kan få fota de små raringarna. De är nyfikna men avvaktande, vågar sig fram på behörigt avstånd om jag står helt blickstilla. De äter som sjutton i alla fall, måtte ha varit rätt utsvultna gissar jag. Husse är och köper nötfärs till dem nu.

... ute på gräsmattan utan stängsel trivs valparna bäst. De rymmer över kompostgallren så vi har gett upp... ;)

Så där som man läser om i sagor och ser på filmer så började vår katt Maxi jama och gå en kort bit. Hon vände sig om och tittade på mig och jamade och gick en bit till. Det var svårt att missförstå att hon ville att jag skulle komma så jag följde med henne. Först gick vi utefter grusvägen in hit där vi bor, sedan vek hon av in i värsta snårskogen. Vi pratade hela tiden och hon gick en kort bit före. En gång tappade jag bort henne helt och stod bara stilla och lockade och lyssnade. Då kom hon tillbaka och hämtade mig. Vi tog oss genom en massa gransnår och ris, kom ut i en liten glänta som vi gick tvärsöver. Framme vid bäcken vid en stor vindfälld gran stannade hon och jag stod också still och väntade. Tillslut började hon knorra och jag hann se ryggen på två svarta kattungar som försvann in under granen. Efter ett tag kom en lite smoke fram och tittade på mig.

     Så glad över att vi äntligen hittat dem så jag kunnat dansa så hade jag ändå sinnesnärvaro nog att fundera över hur jag skulle hitta dit igen. Mitt lokalsinne lämnar mycket övrigt att önska, om det ens existerar... Jag rev sönder ena tröjan jag hade på mig och snitslade mig ut ur skogen. Nu har jag varit tillbaka med en stor hink babyroyalcanin. Jag stod blickstilla och väntade och då kom alla fyra bäbbarna fram! De ser jättefina och friska ut, men det är ju svårt att veta något om hullet innan man kan lyfta dem eftersom de är riktigt långhåriga hela bandet. Jag flyttade mig en bit och då lockade Maxi fram två av dem till mathinken, jag har skurit en öppning i sidan på hinken så att de kan äta trots att locket sitter på som regnskydd.  Maxi var framme och spann och pratade och gnodde sig runt mina ben liksom för att visa att jag inte är farlig. När jag började gå så försvann alla igen som genom ett trollslag. Men jag hyser gott hopp om att kunna mata in dem, de är inte rädda för människor, det är bara helt nytt! Så nu ska jag gå dit så ofta jag kan och bara vara där så att de vänjer sig vid mig. Gissa vilken tung sten som föll från mitt hjärta i dag?!!

I tisdagsmorse rev traktens bonde ner en telefonkabel med kranen när han skulle lasta timmer så vi har varit utan både telefon och internet sedan dess. Lätt panikartat, men tanke på adresser, telefonnummer och annat som bara "försvann" när det inte gick att gå online längre! Men sedan i eftermiddags så fungerar det igen och jag har ägnat en lång stund åt att läsa mail och skriva och förklara för alla.

     Daniel jag tror inte att någon av de kattungar vi har nu blir långhåriga tyvärr. Pappakatten jag köpte och tänkte använda fick aldrig till det med honorna här så det är någon av traktens bondkatter som är pappa. Möjligen att de vita töserna kan få semipäls, men dels är det inte säkert och tyvärr är båda bokade redan. De fyra kattungar, som är långhåriga som mamman flyttat ut i skogen med verkar vi inte få tag på ännu. Hon måste ha lärt dem att gömma sig så fort det hörs främmande ljud, för vi har inte ens sett till dem. Kanske kommer mamma Maxi med dem när det börjar att bli kallt igen och dåligt med mat. Risken är väl att de är vildkatter så dags...

     Återkommer med en massa bilder på alla djurungarna, valpen Silver fick flytta lite tidigare eftersom han bor hos en vän som inte kunde hålla sig till på tisdag - hihi! På tisdag ska de chippas och vaccineras och veterinärbesiktigas. Sedan kommer det att bli så tomt, även om de är rätt odrägliga nu och rymmer och hittar på allehanda hyss hela tiden. Tur att vi ska ha kvar lilla Engla!!!

... bilder på kattbäbbarna! Nu är de fotade stående, för att färg på mage och så ska synas, men håll till godo. De har dessuton just tryckt i sig dagens köttfärs om de ser lite uppblåsta ut ;). Det är väl meningen att de ska äta Royal Canin, men vad är det mot nötfärs?

Först ut är lilla Elvira, Erika, Evert, Evita, Fjant och Elvira (som kan klättra upp på stolen själv), Freja, Frigg och Erika och Elvira:

I morse rymda alla valpisarna ut ur valplådan och försökte att komma ut, det har ju sett vilken väg vi bär dem många gånger nu. Så vi förpassade dem i ute hagen och då klättrade Warg över kompostgallret två gånger! Efter att han fått sitta och gosa i mitt knä i några minuter så var han nöjd och har hållt sig i valphagen. Men nu måste vi göra något åt valplådan till i kväll, för vi vill inte ha dem drällande, kissandes och bajsandes i hela huset. Troligen löser vi det med att sätta kompostgaller runt valplådan, det är enklast och det är ju bara - hjälp - tio dagar tills de ska flytta. Åh, vad jag kommer att sakna dem!

    Ute i köket var kattungarna också på rymmen. Grinden vi satt för köksdörren och ut i hallen var vält och tre av bäbbarna smög omkring där. Bella verkade göra allt hon kunde för att få ut dem genom kattluckan, så jag gissar att jag kom i grevens tid! Hon försökte till och med lyfta en av ungarna i nacken, men de är tack och lov för stora för det. Vi vill inte har några flera kattungar på skogen...

     Appropå kattungar på skogen så har vi lyckats lista ut vilket område Maxi har sina i, de bor nog i ett gammalt gryt eller något för när vi försöker kolla så försvinner de som om de aldrig varit där. Det börjar kännas riktigt ledsamt nu att hon inte kommer hem med dem för att äta och att vi inte lyckats få tag på dem. Risken är ju stor att det är för sent för att få dem tama, ju längre tiden går.

... Lizzie lockar till sig alla ungar, även Bellas och alla får dia henne. Bella är skitarg, morrar och gör utfall. I dag rök de i hop å det grövsta så husse fick tag på Bella och tog ut henne. Nu verkar dock lugnet ha lägrat och Bella ligger och diar två av sina och en av Lizzies ungar.

     Det blir inga bilder i kväll för det har åskat ända till nyss och jag har inte hunnit fixa fotona ännu. Får försöka ordna det i morgon.

    Alva har nog fått nya ägare nu med, de ska betala handpenningen på måndag. Hon kommer till ett hundvant hem med hundkompis så det verkar bara bra det med.

     Valparna får vara ute så mycket som möjligt för det är lite litet för dem i valplådan och blir både varmt och smutsigt fort. Vi har dem i en större hage i vardagsrummet när det regnar, men det är ju inte som stora utehagen i alla fall. Idag har vi fått sätta upp flera parasoll i valphagen eftersom det småregnade av och till mitt på dagen. Det ser inte riktigt klokt ut, men fungerade utmärkt.